Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
2 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och information om en unik arkeologisk samling som förvaltas av Museum Gustavianum vid Uppsala universitet.
Svenska arkeologer arbetade i Grekland långt innan Svenska institutet i Athen 1975 fick rätten till egna utgrävningar. Dokumentationen från dessa tidiga undersökningar hamnade ofta i privata arkiv och fyndmaterialet splittrades mellan olika museer och arkeologiska magasin i Grekland och i Sverige, där avsaknad av systematisk inventering har försvårat forskning kring materialet.
För att öka tillgången till källmaterialet och förbättra möjligheterna till interdisciplinär forskning skapades databasen PRAGMATA vars huvudsakliga målgrupp är forskare och studenter. Inom ramen för projektet har en stor del av det arkeologiska materialet nu inventerats, organiserats och digitaliserats. Därtill har tidigare befintliga databaser och annan digital information konverterats till ett modernt databasformat och inkorporerats i PRAGMATA. Samtlig dokumentation har inventerats, förtecknats och lagrats enligt svensk arkivstandard på Svenska institutet i Athen där den kan konsulteras av forskare.
–Ett allvarligt problem som Svenska institutet i Athen har brottats med i årtionden, nämligen att man inte har haft tillgång till dokumentationen från flertalet arkeologiska projekt och/eller inte kunnat koppla denna information till befintliga fynd, är nu äntligen borta. Jag ser fram mot ökad forskning kring svenska utgrävningar i Grekland, säger Arto Penttinen, avgående direktör för Svenska institutet i Athen.
Den nya databasen är ett resultat av infrastrukturprojektet Arkiv och databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland vid Svenska institutet i Athen. Projektet har finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och medfinansierats av Gustavianum (Uppsala universitetsmuseum), institutionen för Arkeologi och antik historia, Uppsala universitet samt Svenska institutet i Athen.
Strukturerna i de äldre databaserna har behållits i PRAGMATA för att underlätta för forskare med kunskap om gamla databaser att göra specifika sökningar medan andra användare kan göra mer generella sökningar.
–Vi har använt modern databasteknik och en avancerad sökmotor för att göra ett väldigt komplext material sökbart och möjliggöra en flexibel visualisering av informationen, säger Hans Liss, systemarkitekt och PRAGMATAS databasutvecklare.
PRAGMATA innehåller information om arkeologiskt material, förvaring, kontextuell information samt foton och länkar till delvis skannad och annoterad dokumentation vilket ger direkta kopplingar mellan olika källor som annars kan vara svåra att finna. Delar av dokumentationen som hittills varit otillgänglig, skör eller svår att koppla till utgrävningsmaterialet har prioriterats. Avsikten är att i framtiden utöka databasen med ytterligare material från samtliga Medelhavsinstitutioner.
Länk till databasen: https://pragmata.sia.uu.se/pragmata
OBS: I väntan på tillstånd från grekiska myndigheter är för närvarande endast materialet från Asinesamlingen vid Uppsala universitet sökbart i PRAGMATA. Digitaliserat material som förvaras i Grekland blir tillgängligt vid erhållet tillstånd.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...