Archaeologists at the vanguard of environmental and climate research
26 februari 2017
The history of people and landscapes, whether natural or cultural, is fundamentally connected. Answering key historical questions about this relation will allow us to approach our most important environmental issues in novel ways. Today in the open access journal PLOS ONE archaeologists present a list of 50 priority issues for historical ecology.
We tend to think of the overuse of natural resources, climatic instability, and large-scale human land use as quintessentially modern day problems. Yet a group of researchers led by archaeologists and calling themselves historical ecologists have recently come together to determine what we need to know about past human-environmental relationships to build a more sustainable future. These historical ecologists crowd-sourced hundreds of research questions from scholars around the world that, when answered, will reveal key information about how people have hade impact on and responded to changing environments over the course of thousands of years. Workshops were held at Uppsala University (Sweden) and Simon Fraser University (Canada) to discuss submissions from scholars and identify the 50 questions that are most in need of answering. The list of 50 priority issues for historical ecology will be published Friday in the open access journal PLOS ONE.
This research brings a novel approach to tackling the big problems our societies face when it comes to human-environmental relations. Historical ecologists are a diverse community of scholars dedicated to bridging the gap between the natural and social sciences because as first author Chelsey Geralda Armstrong, a PhD candidate at Simon Fraser University explains “issues like climate change are not just ecological problems – they are social ones.” Adds co-author Anna Shoemaker, also a PhD at Uppsala University “The 50 questions in this paper make no distinction between the history of people and landscapes, or natural and cultural, the two are fundamentally connected.”
The focus on learning from the past is also critical as “worldwide and through time, humans have adapted to environmental stresses and climatic shifts. Although it’s easy to assume that people tend to disastrously impact environmental health”, says Armstrong, “through studying the archaeological record and working with Indigenous collaborators, we see many examples of ancient societies that have successfully responded to environmental instability by conscientiously managing their resources and behaving in ways that promote resilient and biodiverse habitats.”
The paper also makes clear that another reason history matters is that to be able to predict the effects of contemporary human activity, to create accurate models for future climate change for example, we need to know how modern landscapes have been shaped by the actions of people in the past. Says Shoemaker “humans have been modifying their environments for a long time. We need to take into account how the landscapes we live in today are the result of millennia of people doing things like burning vegetation, herding animals and farming when we make decisions about how to preserve, restore, or remodel environments. Historical ecology research is all about generating that data so we can figure out how best to manage our world.”
Another clear concern for these researchers is how academics can better integrate Western science with traditional and Indigenous knowledge bases. “Local and Indigenous communities that have tended to be marginalized from environmental management decisions have much to offer,” says Armstrong, adding that “issues like climate change need to be approached with diverse knowledge sets, and take into account multiple perspectives”. Armstrong stresses that greater attempts at meaningful and respectful collaboration with Indigenous and local communities are seriously needed, revealing that “the questions submitted from researchers about how resource managers can best engage with Indigenous and/or local communities were consistently flagged as some of the most important.”
Article: Anthropological Contributions to Historical Ecology: 50 Questions, Infinite Prospects. Chelsey Geralda Armstrong, Anna C. Shoemaker, Iain McKechnie, Anneli Ekblom, Péter Szabó, Paul J. Lane, Alex C. McAlvay, Oliver J. Boles, Sarah Walshaw, Nik Petek, Kevin S. Gibbons, Erendira Quintana Morales, Eugene N. Anderson, Aleksandra Ibragimow, Grzegorz Podruczny, Jana C. Vamosi, Tony Marks-Block, Joyce K. LeCompte, Sākihitowin Awâsis, Carly Nabess, Paul Sinclair, Carole L. Crumley. PLOS ONE. DOI 10.137/journal.pone.0171883
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...