Archaeologists at the vanguard of environmental and climate research
26 februari 2017
The history of people and landscapes, whether natural or cultural, is fundamentally connected. Answering key historical questions about this relation will allow us to approach our most important environmental issues in novel ways. Today in the open access journal PLOS ONE archaeologists present a list of 50 priority issues for historical ecology.
We tend to think of the overuse of natural resources, climatic instability, and large-scale human land use as quintessentially modern day problems. Yet a group of researchers led by archaeologists and calling themselves historical ecologists have recently come together to determine what we need to know about past human-environmental relationships to build a more sustainable future. These historical ecologists crowd-sourced hundreds of research questions from scholars around the world that, when answered, will reveal key information about how people have hade impact on and responded to changing environments over the course of thousands of years. Workshops were held at Uppsala University (Sweden) and Simon Fraser University (Canada) to discuss submissions from scholars and identify the 50 questions that are most in need of answering. The list of 50 priority issues for historical ecology will be published Friday in the open access journal PLOS ONE.
This research brings a novel approach to tackling the big problems our societies face when it comes to human-environmental relations. Historical ecologists are a diverse community of scholars dedicated to bridging the gap between the natural and social sciences because as first author Chelsey Geralda Armstrong, a PhD candidate at Simon Fraser University explains “issues like climate change are not just ecological problems – they are social ones.” Adds co-author Anna Shoemaker, also a PhD at Uppsala University “The 50 questions in this paper make no distinction between the history of people and landscapes, or natural and cultural, the two are fundamentally connected.”
The focus on learning from the past is also critical as “worldwide and through time, humans have adapted to environmental stresses and climatic shifts. Although it’s easy to assume that people tend to disastrously impact environmental health”, says Armstrong, “through studying the archaeological record and working with Indigenous collaborators, we see many examples of ancient societies that have successfully responded to environmental instability by conscientiously managing their resources and behaving in ways that promote resilient and biodiverse habitats.”
The paper also makes clear that another reason history matters is that to be able to predict the effects of contemporary human activity, to create accurate models for future climate change for example, we need to know how modern landscapes have been shaped by the actions of people in the past. Says Shoemaker “humans have been modifying their environments for a long time. We need to take into account how the landscapes we live in today are the result of millennia of people doing things like burning vegetation, herding animals and farming when we make decisions about how to preserve, restore, or remodel environments. Historical ecology research is all about generating that data so we can figure out how best to manage our world.”
Another clear concern for these researchers is how academics can better integrate Western science with traditional and Indigenous knowledge bases. “Local and Indigenous communities that have tended to be marginalized from environmental management decisions have much to offer,” says Armstrong, adding that “issues like climate change need to be approached with diverse knowledge sets, and take into account multiple perspectives”. Armstrong stresses that greater attempts at meaningful and respectful collaboration with Indigenous and local communities are seriously needed, revealing that “the questions submitted from researchers about how resource managers can best engage with Indigenous and/or local communities were consistently flagged as some of the most important.”
Article: Anthropological Contributions to Historical Ecology: 50 Questions, Infinite Prospects. Chelsey Geralda Armstrong, Anna C. Shoemaker, Iain McKechnie, Anneli Ekblom, Péter Szabó, Paul J. Lane, Alex C. McAlvay, Oliver J. Boles, Sarah Walshaw, Nik Petek, Kevin S. Gibbons, Erendira Quintana Morales, Eugene N. Anderson, Aleksandra Ibragimow, Grzegorz Podruczny, Jana C. Vamosi, Tony Marks-Block, Joyce K. LeCompte, Sākihitowin Awâsis, Carly Nabess, Paul Sinclair, Carole L. Crumley. PLOS ONE. DOI 10.137/journal.pone.0171883
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Minns Förintelsen med filmvisning och öppen föreläsning
18 januari 2019
Förintelsens minnesdag uppmärksammas med filmvisning av filmen "Denial" och öppen föreläsning med historikern Deborah Lipstadt 24 januari. Vi har ställt några frågor till Tomislav Dulić, föreståndare för Hugo Valentin-centrum och lektor i historia...
-
Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombin...
-
Två ERC Consolidator Grants till Uppsala universitet
05 december 2018
Åtta forskare vid svenska lärosäten får bidrag i Europeiska forskningsrådets (ERC) utlysning av Consolidator Grants 2018. Två av dessa är Thijs Ettema vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Isto Huvila vid institutionen för ABM (arki...
-
Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar ant...
-
Hotet mot demokratin tema för årets Forsskålsymposium
14 november 2018
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
05 november 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2018. Totalt beviljas nästan 730 miljoner kronor för åren 2018–2024. Uppsala universitet får nära 144 miljoner kronor till 28 projekt.
-
Bidrag till forskning inom utbildningsvetenskap
01 november 2018
Vetenskapsrådet har beslutat om bidrag inom utbildningsvetenskap. Totalt beviljas knappt 167 miljoner kronor för åren 2018-2022. Av totalt 245 ansökningar beviljas 36 projekt.
-
Nya hedersdoktorer vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2018
De nio fakulteterna vid Uppsala universitet har beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer detta läsår. Bland de nya hedersdoktorerna vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns bland annat en debattredaktör och översättar...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
22 oktober 2018
Riksbankens jubileumsfond har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre program och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
-
Vikingautställning på turné i USA: Nu öppnas portarna i Seattle
21 oktober 2018
En två år lång vikingautställning med 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden pågår just nu i USA. Föremålen förvaras i vanliga fall på Gustavianum i Uppsala men visas nu upp för en bredare publik på tre museer i USA. I dagarna öppna...
-
Sofia Wadensjö Karén blir Årets alumn 2018
06 oktober 2018
Utmärkelsen Årets alumn tilldelas i år Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén. Efter en kandidatexamen i litteraturvetenskap och svenska vid Uppsala universitet, utbildade hon sig till journalist och har sedan länge en stark position som publi...
-
Energieffektivisering i historiska byggnader diskuteras i Visby
24 september 2018
Sista veckan i september samlas kring 200 forskare och praktiker från hela världen i Visby för att diskutera möjligheter och utmaningar vad gäller energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader. Dessa frågor ingår i forskningsprogrammet Spara ...
-
1900-talets modernisering präglar könsideal
19 september 2018
Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan ...
-
Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats
17 september 2018
Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.
-
Kritiska samtal i Humanistiska teatern
13 september 2018
Humanistiska teatern öppnar nu portarna för alla. 18 september är det premiär för en serie kritiska samtal i Humanistiska teatern om olika dagsaktuella samhällsfrågor.
-
Både känslor och makt i politiska biografier
11 september 2018
Kvinnor skriver om känslor och män skriver om makt. I vart fall när det handlar om politiska självbiografier. Det skriver professor Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand, forskare och tidigare riksdagsledamot, som nyligen presenterat en bok dä...
-
Textila berättelser om politiskt våld och motstånd
06 september 2018
På Fredens Hus, Uppsala slott, pågår en utställning med textila väggbonader från hela världen. Väggbonaderna beskriver våld, orättvisor och förtryck och har blivit en väg till kunskap om berättelser om politiskt våld och motstånd.
-
Tre forskare belönas av Svenska akademien
03 september 2018
Under våren 2018 har tre forskare vid Uppsala universitet tilldelats stipendier från Svenska akademien.
-
Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor
24 augusti 2018
En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken ...
-
Pris till avhandling om dokumentering av datorspelsgemenskaper
20 augusti 2018
Olle Sköld, institutionen för ABM, har fått pris för sin avhandling "Documenting Videogame Communities".