Archaeologists at the vanguard of environmental and climate research
26 februari 2017
The history of people and landscapes, whether natural or cultural, is fundamentally connected. Answering key historical questions about this relation will allow us to approach our most important environmental issues in novel ways. Today in the open access journal PLOS ONE archaeologists present a list of 50 priority issues for historical ecology.
We tend to think of the overuse of natural resources, climatic instability, and large-scale human land use as quintessentially modern day problems. Yet a group of researchers led by archaeologists and calling themselves historical ecologists have recently come together to determine what we need to know about past human-environmental relationships to build a more sustainable future. These historical ecologists crowd-sourced hundreds of research questions from scholars around the world that, when answered, will reveal key information about how people have hade impact on and responded to changing environments over the course of thousands of years. Workshops were held at Uppsala University (Sweden) and Simon Fraser University (Canada) to discuss submissions from scholars and identify the 50 questions that are most in need of answering. The list of 50 priority issues for historical ecology will be published Friday in the open access journal PLOS ONE.
This research brings a novel approach to tackling the big problems our societies face when it comes to human-environmental relations. Historical ecologists are a diverse community of scholars dedicated to bridging the gap between the natural and social sciences because as first author Chelsey Geralda Armstrong, a PhD candidate at Simon Fraser University explains “issues like climate change are not just ecological problems – they are social ones.” Adds co-author Anna Shoemaker, also a PhD at Uppsala University “The 50 questions in this paper make no distinction between the history of people and landscapes, or natural and cultural, the two are fundamentally connected.”
The focus on learning from the past is also critical as “worldwide and through time, humans have adapted to environmental stresses and climatic shifts. Although it’s easy to assume that people tend to disastrously impact environmental health”, says Armstrong, “through studying the archaeological record and working with Indigenous collaborators, we see many examples of ancient societies that have successfully responded to environmental instability by conscientiously managing their resources and behaving in ways that promote resilient and biodiverse habitats.”
The paper also makes clear that another reason history matters is that to be able to predict the effects of contemporary human activity, to create accurate models for future climate change for example, we need to know how modern landscapes have been shaped by the actions of people in the past. Says Shoemaker “humans have been modifying their environments for a long time. We need to take into account how the landscapes we live in today are the result of millennia of people doing things like burning vegetation, herding animals and farming when we make decisions about how to preserve, restore, or remodel environments. Historical ecology research is all about generating that data so we can figure out how best to manage our world.”
Another clear concern for these researchers is how academics can better integrate Western science with traditional and Indigenous knowledge bases. “Local and Indigenous communities that have tended to be marginalized from environmental management decisions have much to offer,” says Armstrong, adding that “issues like climate change need to be approached with diverse knowledge sets, and take into account multiple perspectives”. Armstrong stresses that greater attempts at meaningful and respectful collaboration with Indigenous and local communities are seriously needed, revealing that “the questions submitted from researchers about how resource managers can best engage with Indigenous and/or local communities were consistently flagged as some of the most important.”
Article: Anthropological Contributions to Historical Ecology: 50 Questions, Infinite Prospects. Chelsey Geralda Armstrong, Anna C. Shoemaker, Iain McKechnie, Anneli Ekblom, Péter Szabó, Paul J. Lane, Alex C. McAlvay, Oliver J. Boles, Sarah Walshaw, Nik Petek, Kevin S. Gibbons, Erendira Quintana Morales, Eugene N. Anderson, Aleksandra Ibragimow, Grzegorz Podruczny, Jana C. Vamosi, Tony Marks-Block, Joyce K. LeCompte, Sākihitowin Awâsis, Carly Nabess, Paul Sinclair, Carole L. Crumley. PLOS ONE. DOI 10.137/journal.pone.0171883
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Två Uppsalaforskare invalda i amerikansk akademi
18 april 2018
Den amerikanska akademin American Academy of Arts and Sciences har nyligen valt in nya medlemmar. Två Uppsalaforskare har valts in som internationella hedersmedlemmar.
-
Är medborgarskap nödvändigt för att vara del i en demokrati?
13 april 2018
Medborgliga rättigheter kopplas idag oftast till medborgarskap i ett land. Men hur fungerar det ihop med en allt större globalisering och ökad rörlighet?
-
Vetenskaplig ledare sugen på utmaning sökes
10 april 2018
Centre for Integrated Research on Culture and Society, CIRCUS, vid Uppsala universitet söker en vetenskaplig ledare som ska bygga upp och leda verksamheten.
-
Ett skepp kommer lastat: Vikingautställning landar i USA
09 april 2018
I slutet av april landar ett skepp i New York med utställningen ”The Vikings begin”. Då påbörjas en två år lång utställningsturné i USA med ett urval 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden. De förvaras i vanliga fall på Gustavianum i ...
-
Johan Svedjedal får Eva Bonniers stipendium
29 mars 2018
Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, får Eva Bonniers stipendium för sin bok om Karin Boyes författarliv.
-
Konstvetare får pris från Vitterhetsakademien
19 mars 2018
Varje år delar Vitterhetsakademien ut pris för förtjänta vetenskapliga arbeten. Filosofie doktor Hedvig Mårdh vid Uppsala universitet är en av 2017 års pristagare.
-
Det svarta järnet – ny bok om svensk vapenindustri
19 mars 2018
Upprustningen av Sveriges försvar är åter högaktuellt. Efter drygt två årtionden av nedrustning med nedlagda regementen och avskaffad värnplikt växer opinionen för att det svenska försvaret ska rustas upp igen som skydd mot den ökade spänningen i...
-
Humanistiska teatern får Plåtpriset
09 mars 2018
Humanistiska teatern vid Uppsala universitet är en byggnad som redan fått stor uppmärksamhet och nu är det dags igen. Byggnaden har fått Plåtpriset, som delas ut under evenemanget Plåt18. Och det kan bli fler priser.
-
Vad är dina kläder gjorda av?
05 mars 2018
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
-
Gunilla Fricks boksamling donerad till biblioteket
02 mars 2018
Uppsala universitetsbibliotek har som donation mottagit en större boksamling efter docent och universitetslektor Gunilla Frick (1930-2016). Böckerna, som förmedlats via Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, har under hösten 201...
-
Välkommen till årets Hugo Valentin-föreläsning med Stathis N. Kalyvas
28 februari 2018
Stathis N. Kalyvas, professor vid universitetet i Oxford, är samhällsvetare och en ledande forskare inom fältet ”Civil War Studies”. Den 8 mars håller han den sextonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
2017 års bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse
22 februari 2018
Torsten Söderbergs Stiftelse beviljar bidrag till forskning inom medicin, ekonomi och rättsvetenskap och i viss utsträckning inom andra områden. Under 2017 fördelades drygt 55 miljoner i bidrag till projekt vid svenska lärosäten. Uppsala universit...
-
Populär sommarskola återvänder till Gotland
15 februari 2018
Uppsala universitet och EIT Health inbjuder för tredje året i rad till sommarskolan Innovation Game, ett tvärvetenskapligt möte mellan vårdens utmaningar och spelvärldens möjligheter – i år med fokus på ungas psykiska hälsa.
-
Genetiska analyser avslöjar hur Skandinavien befolkades efter istiden
10 januari 2018
I en ny studie beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
-
Mordens marknad – ny avhandling om 2000-talets svenska deckare
11 december 2017
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala...
-
Samarbete för ny kunskap inom kultur och samhälle
16 november 2017
Uppsala universitet satsar på att utveckla nya forskningssamarbeten mellan forskningsämnen. Nyinrättade "Centre for Integrated Research on Culture and Society" vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ska underlätta framväxten av ...
-
Andra sidor av migration
14 november 2017
Korta föredrag, diskussioner, plockmat, aktiviteter för barnen och en film om Uppsala pridefestival är ingredienserna för en temadag om migration.
-
Bidrag till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2017
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre programsatsningar och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt får 43 projekt, 3 program och 8 projektstöd til...
-
Ola Larsmo och Quentin Skinner nya hedersdoktorer
13 oktober 2017
Författaren Ola Larsmo och professor Quentin Skinner, University of London, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet.
-
Varför skrattar vi åt det hemska?
05 oktober 2017
Hallå där Don Kulick, professor i kulturantropologi och forskningsledare för forskningsprogrammet Engaging Vulnerability, som arrangerar ett symposium om varför vi skrattar åt det hemska. Varför har ni ett symposium om humor?