Archaeologists at the vanguard of environmental and climate research
26 februari 2017
The history of people and landscapes, whether natural or cultural, is fundamentally connected. Answering key historical questions about this relation will allow us to approach our most important environmental issues in novel ways. Today in the open access journal PLOS ONE archaeologists present a list of 50 priority issues for historical ecology.
We tend to think of the overuse of natural resources, climatic instability, and large-scale human land use as quintessentially modern day problems. Yet a group of researchers led by archaeologists and calling themselves historical ecologists have recently come together to determine what we need to know about past human-environmental relationships to build a more sustainable future. These historical ecologists crowd-sourced hundreds of research questions from scholars around the world that, when answered, will reveal key information about how people have hade impact on and responded to changing environments over the course of thousands of years. Workshops were held at Uppsala University (Sweden) and Simon Fraser University (Canada) to discuss submissions from scholars and identify the 50 questions that are most in need of answering. The list of 50 priority issues for historical ecology will be published Friday in the open access journal PLOS ONE.
This research brings a novel approach to tackling the big problems our societies face when it comes to human-environmental relations. Historical ecologists are a diverse community of scholars dedicated to bridging the gap between the natural and social sciences because as first author Chelsey Geralda Armstrong, a PhD candidate at Simon Fraser University explains “issues like climate change are not just ecological problems – they are social ones.” Adds co-author Anna Shoemaker, also a PhD at Uppsala University “The 50 questions in this paper make no distinction between the history of people and landscapes, or natural and cultural, the two are fundamentally connected.”
The focus on learning from the past is also critical as “worldwide and through time, humans have adapted to environmental stresses and climatic shifts. Although it’s easy to assume that people tend to disastrously impact environmental health”, says Armstrong, “through studying the archaeological record and working with Indigenous collaborators, we see many examples of ancient societies that have successfully responded to environmental instability by conscientiously managing their resources and behaving in ways that promote resilient and biodiverse habitats.”
The paper also makes clear that another reason history matters is that to be able to predict the effects of contemporary human activity, to create accurate models for future climate change for example, we need to know how modern landscapes have been shaped by the actions of people in the past. Says Shoemaker “humans have been modifying their environments for a long time. We need to take into account how the landscapes we live in today are the result of millennia of people doing things like burning vegetation, herding animals and farming when we make decisions about how to preserve, restore, or remodel environments. Historical ecology research is all about generating that data so we can figure out how best to manage our world.”
Another clear concern for these researchers is how academics can better integrate Western science with traditional and Indigenous knowledge bases. “Local and Indigenous communities that have tended to be marginalized from environmental management decisions have much to offer,” says Armstrong, adding that “issues like climate change need to be approached with diverse knowledge sets, and take into account multiple perspectives”. Armstrong stresses that greater attempts at meaningful and respectful collaboration with Indigenous and local communities are seriously needed, revealing that “the questions submitted from researchers about how resource managers can best engage with Indigenous and/or local communities were consistently flagged as some of the most important.”
Article: Anthropological Contributions to Historical Ecology: 50 Questions, Infinite Prospects. Chelsey Geralda Armstrong, Anna C. Shoemaker, Iain McKechnie, Anneli Ekblom, Péter Szabó, Paul J. Lane, Alex C. McAlvay, Oliver J. Boles, Sarah Walshaw, Nik Petek, Kevin S. Gibbons, Erendira Quintana Morales, Eugene N. Anderson, Aleksandra Ibragimow, Grzegorz Podruczny, Jana C. Vamosi, Tony Marks-Block, Joyce K. LeCompte, Sākihitowin Awâsis, Carly Nabess, Paul Sinclair, Carole L. Crumley. PLOS ONE. DOI 10.137/journal.pone.0171883
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.