Gustavian style – a Swedish style?
5 juni 2017
Why has the neoclassical Gustavian style become so prominent in the Swedish self-image? A new dissertation from Uppsala University shows how researchers in art history, along with museums, commercial enterprises and the monarchy, have contributed to preserving and conveying the Gustavian style.
“An important reason for the extreme strength of the Gustavian style ideal,” says Hedvig Mårdh, doctoral student at the Department of Art History at Uppsala University, “is that it managed to unite a series of seemingly contradictory movements during the 1900s, such as tradition and modernity, and nationalism and internationalism, and that it has become part of various utopian visions.”
The Gustavian style, connected to the 18th century and Gustav III and Gustav IV Adolf, has been intimately associated with what has been designated as specific Swedish cultural heritage, linked to Swedish tastes and interior design. The style has generally been highly esteemed by both museums and art historians, who have produced national and international exhibitions and publications and have also contributed to successful furniture production from the late 19th century through today, including both IKEA’s line of 18th-century furniture as well as more small-scale production.
It’s about recurring re-use, in the form of copies, reconstructions and staging of the period. In her dissertation A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, Hedvig Mårdh studied three periods that all illustrate the re-use of the Gustavian period in different ways:
- the 1890s, which saw the emergence of art history as a discipline, and of museums and cultural heritage
- the period 1930–1940, when the production of period furniture existed concurrently with functionalism
- the 1990s, a decade characterised by a cultural heritage boom, economic crisis and the search for a national identity in a European context.
There are a number of reasons behind the survival of the style as both cultural heritage and commercial product. Besides the fact that it has managed to incorporate contradictory social movements and forces through continuous recreation, art historians and museum curators have also played an important role by writing the style into the Swedish canon. But it’s not only academia, but also the monarchy, museums and commercial enterprises, as well as various state-financed initiatives such as international exhibitions, that have contributed to the strong position of the style and its importance for a Swedish self-image.
In her dissertation, Hedvig Mårdh examines the importance of the style concept for the discipline of art history and for cultural heritage processes.
“The concept of style can be problematic and is often ideologically charged, in that it conveys perceptions about things like changes over time and national identity,” says Hedvig Mårdh.
Style cannot be seen as a static concept, but rather as active, changeable and with agency, she says. Different uses of the Gustavian, such as artists’ interpretations or the activities of various historical societies, can enhance the understanding and interpretations of the Gustavian style. How we speak about, describe and stage cultural heritage is important because it affects how we act and how we identify and manage cultural heritage.
“There are limited resources and space for what can be displayed and preserved,” says Hedvig Mårdh. “Designating something as the best, the most Swedish or the most tasteful also means that something else is excluded. It is important to raise awareness of how cultural heritage is created, what processes lie behind it, what role the academic disciplines play in these processes and how research interacts with practice and thus stages cultural heritage.”
The dissertation is based on the research field of critical heritage studies, and researches the art historian’s role in the creation of cultural heritage and the connection to a national cultural heritage. This is a perspective that has only been partially examined previously.
The materials that are the focus of the dissertation have also not previously been put in relation to each other– how do textbooks, exhibitions, historical societies and furniture production affect one another and what role does art history research play in these contexts?
Mårdh Hedvig (2017): A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317856
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Minns Förintelsen med filmvisning och öppen föreläsning
18 januari 2019
Förintelsens minnesdag uppmärksammas med filmvisning av filmen "Denial" och öppen föreläsning med historikern Deborah Lipstadt 24 januari. Vi har ställt några frågor till Tomislav Dulić, föreståndare för Hugo Valentin-centrum och lektor i historia...
-
Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombin...
-
Två ERC Consolidator Grants till Uppsala universitet
05 december 2018
Åtta forskare vid svenska lärosäten får bidrag i Europeiska forskningsrådets (ERC) utlysning av Consolidator Grants 2018. Två av dessa är Thijs Ettema vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Isto Huvila vid institutionen för ABM (arki...
-
Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar ant...
-
Hotet mot demokratin tema för årets Forsskålsymposium
14 november 2018
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
05 november 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2018. Totalt beviljas nästan 730 miljoner kronor för åren 2018–2024. Uppsala universitet får nära 144 miljoner kronor till 28 projekt.
-
Bidrag till forskning inom utbildningsvetenskap
01 november 2018
Vetenskapsrådet har beslutat om bidrag inom utbildningsvetenskap. Totalt beviljas knappt 167 miljoner kronor för åren 2018-2022. Av totalt 245 ansökningar beviljas 36 projekt.
-
Nya hedersdoktorer vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2018
De nio fakulteterna vid Uppsala universitet har beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer detta läsår. Bland de nya hedersdoktorerna vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns bland annat en debattredaktör och översättar...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
22 oktober 2018
Riksbankens jubileumsfond har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre program och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
-
Vikingautställning på turné i USA: Nu öppnas portarna i Seattle
21 oktober 2018
En två år lång vikingautställning med 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden pågår just nu i USA. Föremålen förvaras i vanliga fall på Gustavianum i Uppsala men visas nu upp för en bredare publik på tre museer i USA. I dagarna öppna...
-
Sofia Wadensjö Karén blir Årets alumn 2018
06 oktober 2018
Utmärkelsen Årets alumn tilldelas i år Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén. Efter en kandidatexamen i litteraturvetenskap och svenska vid Uppsala universitet, utbildade hon sig till journalist och har sedan länge en stark position som publi...
-
Energieffektivisering i historiska byggnader diskuteras i Visby
24 september 2018
Sista veckan i september samlas kring 200 forskare och praktiker från hela världen i Visby för att diskutera möjligheter och utmaningar vad gäller energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader. Dessa frågor ingår i forskningsprogrammet Spara ...
-
1900-talets modernisering präglar könsideal
19 september 2018
Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan ...
-
Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats
17 september 2018
Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.
-
Kritiska samtal i Humanistiska teatern
13 september 2018
Humanistiska teatern öppnar nu portarna för alla. 18 september är det premiär för en serie kritiska samtal i Humanistiska teatern om olika dagsaktuella samhällsfrågor.
-
Både känslor och makt i politiska biografier
11 september 2018
Kvinnor skriver om känslor och män skriver om makt. I vart fall när det handlar om politiska självbiografier. Det skriver professor Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand, forskare och tidigare riksdagsledamot, som nyligen presenterat en bok dä...
-
Textila berättelser om politiskt våld och motstånd
06 september 2018
På Fredens Hus, Uppsala slott, pågår en utställning med textila väggbonader från hela världen. Väggbonaderna beskriver våld, orättvisor och förtryck och har blivit en väg till kunskap om berättelser om politiskt våld och motstånd.
-
Tre forskare belönas av Svenska akademien
03 september 2018
Under våren 2018 har tre forskare vid Uppsala universitet tilldelats stipendier från Svenska akademien.
-
Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor
24 augusti 2018
En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken ...
-
Pris till avhandling om dokumentering av datorspelsgemenskaper
20 augusti 2018
Olle Sköld, institutionen för ABM, har fått pris för sin avhandling "Documenting Videogame Communities".