Gustavian style – a Swedish style?
5 juni 2017
Why has the neoclassical Gustavian style become so prominent in the Swedish self-image? A new dissertation from Uppsala University shows how researchers in art history, along with museums, commercial enterprises and the monarchy, have contributed to preserving and conveying the Gustavian style.
“An important reason for the extreme strength of the Gustavian style ideal,” says Hedvig Mårdh, doctoral student at the Department of Art History at Uppsala University, “is that it managed to unite a series of seemingly contradictory movements during the 1900s, such as tradition and modernity, and nationalism and internationalism, and that it has become part of various utopian visions.”
The Gustavian style, connected to the 18th century and Gustav III and Gustav IV Adolf, has been intimately associated with what has been designated as specific Swedish cultural heritage, linked to Swedish tastes and interior design. The style has generally been highly esteemed by both museums and art historians, who have produced national and international exhibitions and publications and have also contributed to successful furniture production from the late 19th century through today, including both IKEA’s line of 18th-century furniture as well as more small-scale production.
It’s about recurring re-use, in the form of copies, reconstructions and staging of the period. In her dissertation A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, Hedvig Mårdh studied three periods that all illustrate the re-use of the Gustavian period in different ways:
- the 1890s, which saw the emergence of art history as a discipline, and of museums and cultural heritage
- the period 1930–1940, when the production of period furniture existed concurrently with functionalism
- the 1990s, a decade characterised by a cultural heritage boom, economic crisis and the search for a national identity in a European context.
There are a number of reasons behind the survival of the style as both cultural heritage and commercial product. Besides the fact that it has managed to incorporate contradictory social movements and forces through continuous recreation, art historians and museum curators have also played an important role by writing the style into the Swedish canon. But it’s not only academia, but also the monarchy, museums and commercial enterprises, as well as various state-financed initiatives such as international exhibitions, that have contributed to the strong position of the style and its importance for a Swedish self-image.
In her dissertation, Hedvig Mårdh examines the importance of the style concept for the discipline of art history and for cultural heritage processes.
“The concept of style can be problematic and is often ideologically charged, in that it conveys perceptions about things like changes over time and national identity,” says Hedvig Mårdh.
Style cannot be seen as a static concept, but rather as active, changeable and with agency, she says. Different uses of the Gustavian, such as artists’ interpretations or the activities of various historical societies, can enhance the understanding and interpretations of the Gustavian style. How we speak about, describe and stage cultural heritage is important because it affects how we act and how we identify and manage cultural heritage.
“There are limited resources and space for what can be displayed and preserved,” says Hedvig Mårdh. “Designating something as the best, the most Swedish or the most tasteful also means that something else is excluded. It is important to raise awareness of how cultural heritage is created, what processes lie behind it, what role the academic disciplines play in these processes and how research interacts with practice and thus stages cultural heritage.”
The dissertation is based on the research field of critical heritage studies, and researches the art historian’s role in the creation of cultural heritage and the connection to a national cultural heritage. This is a perspective that has only been partially examined previously.
The materials that are the focus of the dissertation have also not previously been put in relation to each other– how do textbooks, exhibitions, historical societies and furniture production affect one another and what role does art history research play in these contexts?
Mårdh Hedvig (2017): A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317856
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.