Gustavian style – a Swedish style?
5 juni 2017
Why has the neoclassical Gustavian style become so prominent in the Swedish self-image? A new dissertation from Uppsala University shows how researchers in art history, along with museums, commercial enterprises and the monarchy, have contributed to preserving and conveying the Gustavian style.
“An important reason for the extreme strength of the Gustavian style ideal,” says Hedvig Mårdh, doctoral student at the Department of Art History at Uppsala University, “is that it managed to unite a series of seemingly contradictory movements during the 1900s, such as tradition and modernity, and nationalism and internationalism, and that it has become part of various utopian visions.”
The Gustavian style, connected to the 18th century and Gustav III and Gustav IV Adolf, has been intimately associated with what has been designated as specific Swedish cultural heritage, linked to Swedish tastes and interior design. The style has generally been highly esteemed by both museums and art historians, who have produced national and international exhibitions and publications and have also contributed to successful furniture production from the late 19th century through today, including both IKEA’s line of 18th-century furniture as well as more small-scale production.
It’s about recurring re-use, in the form of copies, reconstructions and staging of the period. In her dissertation A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, Hedvig Mårdh studied three periods that all illustrate the re-use of the Gustavian period in different ways:
- the 1890s, which saw the emergence of art history as a discipline, and of museums and cultural heritage
- the period 1930–1940, when the production of period furniture existed concurrently with functionalism
- the 1990s, a decade characterised by a cultural heritage boom, economic crisis and the search for a national identity in a European context.
There are a number of reasons behind the survival of the style as both cultural heritage and commercial product. Besides the fact that it has managed to incorporate contradictory social movements and forces through continuous recreation, art historians and museum curators have also played an important role by writing the style into the Swedish canon. But it’s not only academia, but also the monarchy, museums and commercial enterprises, as well as various state-financed initiatives such as international exhibitions, that have contributed to the strong position of the style and its importance for a Swedish self-image.
In her dissertation, Hedvig Mårdh examines the importance of the style concept for the discipline of art history and for cultural heritage processes.
“The concept of style can be problematic and is often ideologically charged, in that it conveys perceptions about things like changes over time and national identity,” says Hedvig Mårdh.
Style cannot be seen as a static concept, but rather as active, changeable and with agency, she says. Different uses of the Gustavian, such as artists’ interpretations or the activities of various historical societies, can enhance the understanding and interpretations of the Gustavian style. How we speak about, describe and stage cultural heritage is important because it affects how we act and how we identify and manage cultural heritage.
“There are limited resources and space for what can be displayed and preserved,” says Hedvig Mårdh. “Designating something as the best, the most Swedish or the most tasteful also means that something else is excluded. It is important to raise awareness of how cultural heritage is created, what processes lie behind it, what role the academic disciplines play in these processes and how research interacts with practice and thus stages cultural heritage.”
The dissertation is based on the research field of critical heritage studies, and researches the art historian’s role in the creation of cultural heritage and the connection to a national cultural heritage. This is a perspective that has only been partially examined previously.
The materials that are the focus of the dissertation have also not previously been put in relation to each other– how do textbooks, exhibitions, historical societies and furniture production affect one another and what role does art history research play in these contexts?
Mårdh Hedvig (2017): A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317856
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...