Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia - ht 2019

Målsättning
Syftet med kursen är utveckla doktorandernas förmåga att aktivt tillämpa teori i konkret forskningsarbete. Kursen ska hjälpa dem att reflektera över och hantera olika teoretiska problem, ofta sammanlänkade med metodval, som de ställs inför i det egna avhandlingsarbetet. Genom att konfronteras med andra doktoranders frågeställningar och teoretiska ansatser kommer doktoranderna även att vidga sin forskningskompetens och sin historiska allmänbildning. Kursen för samman doktorander och lärare från olika forskarutbildningsmiljöer och skapar därmed goda förutsättningar för en fruktbar dialog mellan miljöer och personer med olika inriktningar. Därmed exponeras doktoranderna för en mångfald av synsätt, vilket gör att teoretisk och geografisk provinsialism motarbetas.
Kursen bidrar till att uppfylla följande examensmål i Högskoleförordningen:
  • visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av komplexa företeelser och frågeställningar
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar och att granska och värdera forskning
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas kursdeltagaren kunna:
  1. Redogöra kort för historieämnets kunskapsteoretiska grunder
  2. Redogöra för skillnaden mellan olika betydelser som läggs in i ordet ”teori”
  3. Applicera minst två olika teoretiska synsätt på det egna avhandlingsämnet samt förstå och värdera konsekvenserna av dessa val, bland annat vad gäller val av metod och källor
  4. Ha tillägnat sig en strategi för att bedöma fruktbarheten i olika teoretiska angreppssätt
Målgrupp
Kursen riktar sig till doktorander relativt tidigt i utbildningen som har kommit igång med sitt avhandlingsarbete och börjat reflektera över hur de ska närma sig och använda sitt material.

Anmälan
Doktorand som önskar delta i kursen ska senast 2 september 2019 anmäla sig till Hossein Sheiban (hossein.sheiban@historia.su.se). 

Antal deltagare
Maximalt 12 doktorander kan delta i kursen. Under internaten finns det viss möjlighet att övernatta på AkademiHotellet.


Ekonomiska förutsättningar
Kursen har utvecklats som ett samarbetsprojekt mellan svenskspråkiga forskarutbildningar i Sverige och Finland och administreras för närvarande av Historiska institutionen i Uppsala. De båda kursinternaten äger rum på AkademiHotellet i Uppsala. Doktorander som inte är antagna vid Historiska institutionen i Uppsala eller Historiska institutionen i Stockholm måste ha ingått en överenskommelse med den egna institutionen om att den finansierar doktorandens deltagande i kursen. Kostnaden är 8500 kronor för doktorand som inte är antagen i Stockholm eller Uppsala.

Lärare
Ansvariga för kursen är Maria Ågren, Historiska institutionen, Uppsala universitet (maria.agren@hist.uu.se) och Hossein Sheiban, Historiska institutionen, Stockholms universitet (hossein.sheiban@historia.su.se).


Uppläggning
Kursen utgår från doktorandernas egna avhandlingsarbeten. Deltagarna läser under kursens gång också ett antal texter om kunskapsteori, historiska teorier och de senares praktiska tillämpning. Litteraturen ska fungera som en gemensam referensram i diskussionerna. Inför det första internatet ska deltagarna presentera korta redogörelser för den egna forskningen med fokus på teoretiska överväganden samt hur dessa hänger ihop med metodval och praktiskt genomförande. De ska även läsa tre recensioner samt två historiografiska artiklar. Detta följs upp och diskuteras under det inledande internatet. Därefter ska doktoranderna skriva (1) en fördjupning av ett specifikt problem i det egna avhandlingsarbetet, (2) presentera ett ”omtänk” där ett nytt teoretiskt perspektiv prövas på det egna arbetet. För omtänket krävs också en del litteraturläsning. Dessa båda texter kommer att diskuteras i nätseminarier. En tredje övning problematiserar avhandlingens disposition. Vid internaten kommer två gäster att tala om sina erfarenheter av att arbeta med teoretiska perspektiv i historisk forskning.

Examination
Kursdeltagarna examineras genom inlämnade pm, andra skriftliga uppgifter samt aktivt deltagande vid internat och i nätdiskussioner. Alla schemalagda moment är obligatoriska och frånvaro måste kompenseras med omfattande restuppgifter.
 
Poäng
Kursen ger 7,5 hp i utbildning på forskarnivå. Doktorand, som inte tillhör Stockholm-Uppsala forskarskola i historia, måste i förväg har klargjort med heminstitution och handledare att kursen kan tillgodoräknas i deras utbildning.


Kurslitteratur
Kursen bygger huvudsakligen på material som produceras av deltagarna under kursens gång. Det är dock viktigt att även inhämta kurslitteraturen. Någon ytterligare text kan tillkomma.

Översiktsarbeten
  • Fulbrook, Mary, Historical Theory, London & New York 2002
  • Ytterligare något arbete (TBA)
Artiklar
  • Åmark, Klas, “Teoriernas intåg i svensk historieforskning”, ingår i Artéus, Gunnar & Klas Åmark (red.), Historieskrivningen i Sverige, Studentlitteratur 2012
  • Österberg, Eva, “Kultur, genus och samtiden”, ingår i Artéus, Gunnar & Klas Åmark (red.), Historieskrivningen i Sverige, Studentlitteratur 2012
  • Tre avhandlingsrecensioner (TBA)
  • Texter efter eget val (nätmodul 3)
Avhandling
En nyskriven avhandling i historia (TBA)

 _______________________________________________

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia – HT 2019

Schema och instruktioner
Schema:
26 september: Inlämning av texter till lärarna senast kl. 16.
Internat 1: 3 oktober kl. 12 till 4 oktober kl. 17. Plats: Akademihotellet, Uppsala
  • Nätmodul 1: publicering senast 15 oktober kl. 16
  • Nätmodul 2: 22 och 23 oktober kl. 10.00 till14.30
  • Nätmodul 3: publicering senast 5 november kl. 16
  • Nätmodul 4: 13 och 14 november kl. 10.00 till 14.30
  • Nätmodul 5: publicering senast 26 november kl. 16
  • Internat 2: 5 december kl. 12 till 6 december kl. 17. Plats: Akademihotellet, Uppsala
Slutuppgift: inlämning senast 13 december kl. 16

Instruktioner för internat 1
Inför det första internatet ska deltagarna läsa tre anvisade avhandlingsrecensioner och fundera på hur teori beskrivs och bedöms i dessa. Mot bakgrund av detta ska de skriva följande tre korta texter:
  1. Skriv en kort presentation (1–2 sidor) av din kommande avhandling. Vad ska den handla om, vad är den huvudsakliga frågeställningen och vilket källmaterial planerar du att använda? Syftet med denna text är att alla på kursen ska veta vad deltagarna arbetar med för problem. Du ska också bifoga en tänkt disposition för avhandlingen (1 sida). Ta tid på Dig att fundera över vilken disposition som bäst kan lyfta fram det Du kommer att vilja säga och även gör det enkelt för läsaren att följa framställningen. Inför det andra internatet kommer vi att öva oss i att göra alternativa dispositioner men till detta första tillfälle räcker det med en disposition.
  2. Skriv en kort teoretisk självreflektion (1–2 sidor) om ditt avhandlingsarbete. Fokusera på de teoretiska aspekter du ser i ditt ämne eller, om det passar dig bättre, de teoretiska problem du identifierat. Försök att vara så konkret som möjligt i ditt resonemang, till exempel genom att uttryckligen koppla till frågor om metodval, forskningslägesanknytning, källkritik och liknande. På vilket sätt kommer teori in i ditt arbete? Vilka teoretiska överväganden har du hittills gjort och haft nytta av? Vilka svårigheter möter du när du ska tillämpa teori på ditt källmaterial? Hur räknar du med att kunna lösa dem?
  3. Besvara följande frågor (1–2 sidor): (a) Vad är poängen med att använda teori i historisk forskning, som Du ser det? (b) Finns det något som Du uppfattar som särskilt svårt när det gäller teorianvändning och vad är i så fall det?
PRELIMINÄRT PROGRAM FÖR INTERNAT 1
UPPSALA 3–4 OKTOBER 2019
Plats Akademihotellet (Övre Slottsgatan 5)
Efter att ha bekantat oss med varandra och den digitala kursplattformen, kommer vi under dessa dagar att diskutera betydelsen av teoretiska överväganden i det praktiska forskningsarbetet. Vi utgår dels från era egna självreflektioner, dels från kurslitteraturen. Frågor som blir intressanta är bland annat:

Hur definierar historiker sitt forskningsämne? Hur gör man när man tillämpar en teori på sitt material, hur väljer man ”teori” och vad innebär valet för metoden och det förväntade resultatet? Kan man byta perspektiv mitt i arbetet? Vad kommer först, teori, empiri eller metod? Och vad kan egentligen kallas för teori?  Vi bjuder dessutom in en nydisputerad forskare som ska prata om teoretiskt och metodiskt arbete utifrån sina egna erfarenheter av att skriva en avhandling. Som förberedelse ska vi läsa valda delar av avhandlingen.

Torsdag 3 oktober
12:00–13.00 Lunch
13.00–13.30 Presentation av kursen, lärarna och deltagarna.
13.30–14.00 Presentation av hur nätdiskussionerna ska gå till. 
14.00–14.45 Introduktion till kursens tema från lärarna. 
14.45–15.15 Kaffe
15.15–17.15 Doktoranderna arbetar med teori och metod i smågrupper med utgångspunkt i egna erfarenheter och de avhandlingsrecensioner som lästs före internatet.
17.15–18.00 Diskussion av artiklar av Åmark respektive Österberg
19.00 Stockholms och Uppsala universitets historiska institutioner bjuder på middag på restaurang.

Fredag 4 oktober
9.15–10.15 Diskussion av doktorandernas självreflektioner i mindre grupper
10.15–10.45 Kaffe
10.45–12.00 Doktoranderna förbereder tillsammans frågor till gästen
12.00–13.00 Lunch
13.00–15.00 En nyligen disputerad historiker gästar internatet och talar om sitt sätt att arbeta med teori och metod i sin avhandling
15.00–15.30 Kaffe
16.00–17.00 Uppsamlingsdiskussion av doktorandernas självreflektioner

Nätmodul 1
Du ska fokusera på ett särskilt problem som du stött på i ditt avhandlingsarbete. Vi vill att du väljer ett problem som är nära knutet till det sätt på vilket du ska hantera ditt källmaterial och skriver en kortare text om detta problem. Det handlar alltså inte om att hantera någon av de stora teoretiska frågorna (struktur-aktör, språk-verklighet, etc.) utan något mer konkret.  Vilka teoretiska verktyg behöver du för att förklara eller  tolka  dessa iakttagelser? Vilka metodiska verktyg behöver du för att kunna hantera dina källor? Passar teori och metod ihop? Det är utmärkt om du i anslutning till detta problem kan presentera ett källmaterial för de övriga kursdeltagarna. Detta kan du scanna in och lägga ut på kursplatsen i vårt nätforum. Du kan eventuellt också hitta källmaterial på Internet. I så fall kan du lägga in länkar på kursplatsen. Det kan röra sig om ett exempel på den typ av texter du använder. Det är inte lika enkelt för alla författare att presentera ett källmaterial (det beror på ämnet) och det är därför inte heller ett krav. Men för dem som har möjlighet tror vi att det kan vara mycket nyttigt att ha konkreta material att diskutera utifrån. Men framförallt vill vi att du ska välja exempel från din forskningspraktik.

Texten bör vara högst 4 sidor lång. Utnyttja gärna kurslitteratur eller annan litteratur. Den ska publiceras senast 15 oktober kl. 16.00 på kursplatsen.

Nätmodul 2
I denna modul ska vi gemensamt arbeta med de texter och material som publicerats i nätmodul 1. Varje deltagare läser enligt lärarnas anvisning de andra deltagarnas texter och material. Uppgiften är att vara konstruktivt kritisk och att föreslå alternativa sätt att betrakta materialet och besvara uppställda frågor. Detta är en träningsuppgift; det handlar om att pröva olika teoretiska tillvägagångssätt. Du ska ta på dig teoretiska kostymer som du i allmänhet inte skulle välja och pröva vad som skulle hända i så fall. Meningen är att vi ska vidga våra horisonter.

Diskussionerna sker i form av nätforum 22 och 23 oktober. Varje text kommer att diskuteras i ett forum. Varje deltagare ska alltså delta i flera forum, dels i det där den egna texten diskuteras, dels som kommentator i andra. En lärare kommer att vara med i varje forum. Ett första inlägg ska vara inlagt kl. 10. Senast kl. 11 ska författaren ha svarat på dessa inlägg. Notera att det inte är meningen att kommentatorerna ska komma med alla kommentarer och synpunkter redan i sitt första inlägg. Meningen är att debatterna ska hållas igång. Kommentera gärna författarnas svar och inled en debattrunda. Ingrip i andra diskussioner. Diskussionerna pågår fram till kl. 14.30 med uppehåll för lunch 12–13.

Det är viktigt att alla kursdeltagare är aktiva i diskussionerna. Lärarna är förstås inga auktoriteter som vet allt och alltid kan ge det rätta svaret. I bästa fallet är de erfarna diskussionsdeltagare, men de vet förvisso inte alltid bäst.
Även om en forumdiskussion inte innebär att man sitter låst vid datorn, ska du inte räkna med att ha tid för annan aktivitet under dessa två dagar.

Nätmodul 3
Med utgångspunkt i de diskussioner som förts i nätmodul 2 ska varje doktorand presentera ett ”omtänk” av sin ursprungliga PM (nätmodul 1). Tanken är att pröva ett helt annat teoretiskt perspektiv på avhandlingens problem. Välj något annat teoretiskt perspektiv, kanske något du tidigare har valt bort. Vilka för- och nackdelar skulle ett annat teoretiskt perspektiv innebära? Vad skulle ett annat perspektiv få dig att se, och vad skulle du kunna missa? Vilken innebörd skulle ett teoribyte ha för metod, källurval, forskningslägesanknytning och källkritik? Textens fokus ska vara en konkret och saklig diskussion av hur en ny koppling mellan teori och empiri skulle kunna se ut samt av hur teorin i så fall kan användas i en metodiskt säkerställd bearbetning av källor. För att kunna göra ett seriöst ”omtänk” måste Du ha läst minst tre artiklar som behandlar den för Dig nya teorin. Din text ska innehålla referenser (i form av fotnoter) till dessa texter.
Syftet med övningen är inte att du ska byta perspektiv i ditt avhandlingsarbete, utan det handlar om en träning i perspektivseende. Därmed vill vi främja ett självreflekterande förhållningssätt till det egna arbetet.
Texterna ska publiceras senast 5 november kl. 16:00.

Nätmodul 4
Texterna diskuteras i form av  nätforum  13 och 14 november mellan kl. 10.00 och 14.30. Upplägget blir det samma som för nätmodul 2.

Nätmodul 5
Dispositionen av avhandlingen är i vissa avseenden given. De flesta har en inledande del där olika typer av utgångspunkter presenteras, sedan följer redovisningen av avhandlingens empiriska undersökningar och till sist sammanfattas och diskuteras resultaten. Men inom ramen för en sådan övergripande struktur finns stora möjligheter att disponera texten på olika sätt. En del låter källmaterialet strukturera texten, andra sätter sina analytiska kategorier i centrum, vissa disponerar texten utifrån de övergripande frågorna medan andra låter resultaten bilda ryggrad för texten. I historiska avhandlingar är frågan huruvida texten ska disponeras kronologiskt eller tematiskt ofta också aktuell. Valet av disposition har betydelse och bör vara nära kopplad till avhandlingens frågor, men valet är inte givet. Flera olika alternativ finns och det man väljer påverkar vad som lyfts fram respektive tonas ner i den färdiga avhandlingen.
Den här övningen syftar till att medvetandegöra kursdeltagarna om dispositionens betydelse för avhandlingens struktur och de argument som man som forskare vill föra fram.
Du ska göra två olika dispositioner för din kommande avhandling. Tänk efter vilka strukturerande principer som är tänkbara och gör två olika dispositioner utifrån olika sådana principer. Skriv ned dispositionen i kapitelform samt motivera varje disposition. Våga bryta mot konventionerna!
Du kan jobba med denna uppgift under hela kursen, men dina dispositioner ska publiceras senast 26 november kl. 16.00.

PRELIMINÄRT PROGRAM FÖR INTERNAT 2
UPPSALA 5–6 DECEMBER 2019
Internatet börjar med lunch kl. 12.00 den 5 december och avslutas 6 december senast kl. 16:30.
Torsdagen 5 december
12:00–13.00 Lunch
13.00–14.00 Backspegel: vad lärde vi oss under nätmodulerna? 
14.00–14.30 Introduktion dispositionsövningen  
14.30–15.30 Dispositionsövningen. Grupparbete
15.30–16.00 Kaffe
16.00–17.00 Dispositionsövning (forts.)
17.00–18.00 Doktoranderna förbereder tillsammans frågor till gästen

Fredagen 6 december
9.15–10.30 Gästen föreläser om sina erfarenheter av teorianvändning i historisk forskning. Utrymme för frågor och svar
10.30–11.00 Kaffe
11.00–12.00 Diskussion med gästen, doktorander och lärarna om teoriers funktion i historisk forskning
12.00–13.00 Lunch
13.00–14.30 Dispositionsövningen. Gruppredovisningar
14.30–15.00 Kaffe
15.30–16.30 Lärarna återknyter till frågorna om kunskapsteori och historiografi

Sista inlämningsuppgiften
Inlämning senast 13 december kl. 16
Denna uppgift innebär att du ska återvända till de båda frågor som du besvarade inför det första internatet, nämligen (a) Vad är poängen med att använda teori i historisk forskning, som Du ser det? (b) Finns det något som Du uppfattar som särskilt svårt när det gäller teorianvändning och vad är i så fall det? Skriv en kort text (2 sidor) där Du redovisar hur du ser på dessa frågor efter att ha gått denna kurs. 
Senast uppdaterad: 2021-10-15